söndag 28 december 2008

Jag vänsterprasslar

med Wordpress. Skojigt värre.  Det finns en massa olika themes och plugins och grejer. Det här temat "Elegant Grunge" är aningens för ungdomligt men jag gillar pappersfeelingen och när alla pages ligger synliga i högerspalt. Nu finns där några felkodade sidor...men föreslå gärna andra teman... Jag kan lätt byta utseende till iNove  eller tillbaka till Nishita.

onsdag 24 december 2008

En notering


Många tuggummituggande ute och far. Hårda käkar. Två fall av blariga mammor och arga döttrar. Jag älskar Hey Dolly!

God jul!


Nu bär det av norrut! Tack tomten för pyjamasbyxorna och Blue Velvet!

fredag 19 december 2008

Shake your booty


Tryckfelsnisse var framme och ändrade shaka till shejka, vad det nu ska betyda.
Nu vet jag att flera läsare som ligger i framkant anser att de dansande älvorna tillhör FÖRRA julens begivenheter men jag som är långsam upptäckte dem inte förrän detta år. Här dansar några av mina arbetskamrater. Och här shakar min familj men säg inte att ni sett den filmen för de är missnöjda med bilderna...

torsdag 18 december 2008

Bebisrösten rules

För ett par år sedan ryckte jag till när den plötsligt kom ut ur en kvinnas mun. Kvinnan hade fin kostym, satt i styrelser med män, körde en SUV.
För mig var det chockartat. Allt det jag tidigare hade trott rasade samman

Vad hade jag trott? Ja, som en ung trodde jag exempelvis att om man vill vara en kvinna som tar plats i offentligheten ska man röka Camel utan filter, vara med killar och bära tunga saker, lyssna på Nina Simone och helst låta som henne, använda sitt magstöd med mera.

Jag minns till och med att vi medvetna unga damer på gymnasiet där jag gick- inte retade, det var vi för gamla för- men ojade oss över ett antal unga kvinnor i vår närhet som hade den. Vi tyckte synd om dem. Ibland kanske vi till och med kände förakt. De var dömda att bli hemmafruar och ha tråkiga liv. Trodde vi.

Nu tänker jag inte namedroppa men jag hör den ofta. Hos kvinnor i offentligheten med höga positioner. Själv övar jag mig genom att sjunga som Robyn.

måndag 15 december 2008

lördag 13 december 2008

Lägesbeskrivning

-Var har du varit?
-Hos hororna.
-Var är du nu?
-Hos kopplerskorna.
-Vart ska du gå?
- Till dom döda- med lite dricka.

Det mest personliga  jag hittills fått ur mig tror jag. 
Skrivet 1993 på en toavägg på ett sjaskigt motell i Coney Island, New York. 
Läser Bruno K Öijers Svart som Silver. Sveriges störste poet som det står på hans hemsida. Anspråksfullheten inspirerar. Gnälligheten och bebisaktigheten irriterar. 

Men när ett du en råkall morgon driver sin yxa i himlen, bänder loss det ljusblå virket, sågar det och staplar det mot sitt bröst, då rockar gubben.



Läs även andra bloggar om , ,

fredag 12 december 2008

Lars Nittves kolakakor

Kakorna jag bakade och bjöd museichefen på när han var hemma hos mig. Intervju kommer i nästa nummer av Vi. Det var Anne-Maries recept men jag hittar det inte nu....


Läs andra bloggar om , , , , , , ,

torsdag 11 december 2008

Tur för honom!


Jag kallar det inrättning. En inrättning nära mitt jobb. Där de folkvalda går in i bland för att---.
En trevlig dam driver stället. Vi brukar chitchatta. Sist jag var där passade jag på att fråga ut henne om riksdagsledamöterna och styrde osökt in samtalet på vissa vänsterpartisters klädstil (se foto) och undrade lite i förbifarten om hon kunde se vilket parti en riksdagsledamot tillhör.
-Nej, sa hon, det kan jag inte, de ser likadana ut och alla är väldigt trevliga, sa hon.
-Tur för dom, sa jag.
-Fast en gång...sa hon.
-Jaha...? sa jag.
-Då kom moderatledaren Bo Lundgren.  Och jag råkade vara ute för tillfället för jag var tvungen att springa till en annan inrättning runt hörnan. Så han fick stå och vänta ganska länge och när jag kom in här igen med andan i halsen var han fly förbannad och sa dumma grejer, sa hon.
-Fy bubblan, sa jag.
-Mmm, sa hon.
-Men sen nästa dag när jag skulle öppna så stod han utanför och kom in och bad om ursäkt, sa hon.
-Tur för honom, sa jag.


Tillägg: Jag läser Fishing in Utopia av Andrew Brown  Det är den som syns där bakom. Sorglig och klarsynt.

lördag 6 december 2008

Poesi är lättläst

Barnets längtan blir den vuxnes sorg.

Ur diktsamlingen: Dessa underbara stränder, förbi glidande
av Claes Andersson.
Morgonen är en utmärkt tid att läsa poesi.
Poeten Johan Jönsson intervjuas i DN i dag.
Poesi är lättläst, säger han.
Jag håller med.

(PS: Varför säger Johan Jönsson att han bor i Örnsberg när han bor i Aspudden? Jag bor i Örnsberg men brukar säga att jag bor i Aspudden för att det är mer känt. DS)



Läs andra bloggar om , , , , , ,

Best of Jenny Morelli II

Bloggen fyller 100 000 besökare i dag. Jag har redan skrivit Best of Jenny Morelli I så här kommer BOJM II. Texten om inåtbuktade ledsna underliv håller fortfarande tycker jag nog och den här om min mans förra tjejs framgångsrika bok känns väldigt aktuell trots uteblivet pris. Likaså denna text om byxor som ställer till problem för journalistisk trovärdighet och den om medlidsamma syrianska grannfruar som kommer med bröd.

Det har hunnit bli en hel del texter om pengar eftersom jag ännu inte gett upp den romantiska föreställningen om diktsamlingen som ska förändra ert sätt att se på världen.
I den sorgliga Ung, bakis, blonderad och tjock återvänder jag till caféet där jag skrev delar av Som hör boskapen till och här lanseras en tes om att författarna hålls gisslan.
Vill man veta hur det låter när en kvinna med Wernicke-afasi talar är denna text upplysande och under en period när det kom fel slags besökare hit drev jag olika kampanjer för att skrämma bort dem varvid jag bland annat publicerade ett stort antal blondinskämt. Kampanjen lyckades. Besöksantalet sjönk rejält.
Här jagar jag böcker på Akademibokhandeln och manövreras bort från Ekonomihyllorna där jag vill vara till Esoterica. Här jämförs Nietzsche med Jan Guillou . Här lyssnar jag på min egen röst på band och känner skammens rodnad.
Här och här jagar jag chefer och här verkar det vara någon som varit dum och uteslutande. I Paranoia please tror jag mig motarbetas av det litterära etablissemanget och här går det riktigt vilt till hemma vid köksbordet.
Socialdemokraternas prestation i nästa val och hur de förhåller sig till hyresrätten och icke-ägande återkommer jag till med jämna mellanrum.
Dessutom kan man fördjupa sig i texter om prasslande damer på Kulturhuset, se bilder från min spontana stalking av PO Enqvist, fundera över om det stämmer att Enbär stöter på fyra kryddor eller om det är rätt böcker i den hopsamlade kanon som skapades i en önskan att bilda min tonårsdotter. Kasper och jag har varit på en hel del upptåg genom åren. Bland annat på fest med konsteliten på Hudiksvallsgatan, men då kände vi oss bortkomna. Men tillsammans med Lars Tunbjörk på Moderna Museet mår vi bättre.Här spexar Kasper i kylen och här diggar han till Elton John.
Varför inte andra författare ligger sysslolösa i solen och vad Michel Onfray har att säga om religion går att ta reda på här från en brygga på Runmarö. Mina paintbrushperioder kommer och går. Som nu och nu och här med en kräkande giraff som jag tror får avsluta dagens summering.

Andra bloggar om journalistik, syrianer, grannar, pengar, diktsamlingar, poesi, ungdom, fetma, bakfylla, Wenickeafasi, blondinskämt, Akademibokhandeln, Nietzsche, Jan Guillou, skam, paranoia, chefer, fia med knuff, socialdemokratin, valet 2010, hyresrätten, allmännyttan, tvångstankar, PO Enquist, kanon, tonåringar, konst, Lars Tunbjörk, Moderna Museet, Elton John, Michel Onfray, ateism, Runmarö, författare, paintbrush